Cochleaimplantat

Cochleaimplantat är något som döva eller gravt hörselskadade kan operera in, så att de kan lindra sin hörselskada. Ett cochleaimplantat kan man säga är en form av hörapparat som opereras in i skallbenet. Denna apparat har elektroder som kopplas till hörselnerven i hjärnan. Det gör att hjärnan kan uppfatta ljud.

Ett cochleaimplantat består av en ljudprocessor, en radiosändare, elektroder och en mottagare. Utanför örat så sitter ljudprocessorn och radiosändaren, för att kunna ta emot ljud. Signalerna kan sedan skickas till mottagaren som sitter i skallbenet.

På denna mottagare så sitter elektroder. Dessa är kopplade till innerörat. Det är från innerörat som det sedan skickas signaler till hörselnerven. Det gör i sin tur att hjärnan uppfattar själva ljudet.

En operation för att sätta in ett cochleaimplantat är bra att göra så snart som möjligt efter att man har fått en hörselskada. De barn som föds döva eller med en hörselskada kan få ett cochleaimplantat. Det är även vuxna som tappat hörseln som kan få det.

Vem gör operationen?

De som kan göra dessa operationer är de som kallas för CI-team. Det är även de som ska göra en bedömning om det är så att du kan göra operationen överhuvudtaget. För att få besöka ett CI-team måste du ha en remiss som ska skickas från din hörselvård. Olika CI-team har olika kriterier för att operera. Dock finns det ett par generella kriterier man följer. Det är dessa:

  • Du ska vara gravt hörselskadad eller döv
  • Du får ingen hjälp av en vanlig hörapparat
  • Du ska vara rent medicinskt lämpad
  • Du ska vara motiverad till att utföra operationen

Hur bra hör du efter operationen?

Efter att du har opererats så är det helt individuellt hur bra du kommer höra. Det är svårt att avgöra hur resultatet kommer att vara innan man gör den. Dessutom är det inte bara en enda faktor som spelar roll hur bra du hör efter en operation. Det beror även på hur bra du hörde innan hörselskadan, om du har ett hörselminne. Det beror också på din hjärnas förmåga att uppfatta ljudet som skapas av implantatet samt hur bra du är på att läsa på läppar. Även hur stor motivationen är till att höra påverkar så klart.

Teckenspråk

Teckenspråk används idag av döva och hörselskadade så att de ska kunna kommunicera med varandra. Det är på samma sätt som talspråk en direktkommunikation.

Kropp, händer och munrörelser

Teckenspråk talas med kroppen, händerna och munrörelser. Detta är ett språk som funnits lika länge som det funnits döva och hörselskadade. Språket utvecklas dessutom hela tiden. Teckenspråket uppfattas med synen till skillnad från talspråket som uppfattas med hörseln.

Ansiktet har betydelse

Teckenspråk är så mycket mer än att bara teckna med sina händer. För många är det viktigt att använda sig av kroppen och även sitt ansikte. Mimiken bär nämligen på en massa språkliga signaler för den som är döv eller har en grav hörselnedsättning. En hel del döva personer lär sig att läsa läppar för att kunna se vad du säger. Även om du står utom hörhåll.

Exempel från teckensprakslexikon.su.se

Fotboll= Knutna handen, nedåtriktad och inåtvänd, förs framåt till kontakt bakom flata handen, högerriktad och inåtvänd, upprepas

Knäskydd = Knutna handen, uppåtriktad och framåtvänd, förs framåt med bibehållen kontakt bakom Knutna handen, högerriktad och nedåtvänd

Bil= Knutna handen, uppåtriktad och framåtvänd, förs framåt med bibehållen kontakt bakom Knutna handen, högerriktad och nedåtvänd

Flera olika teckenspråk       

Det finns inte bara ett enda teckenspråk i världen. Det finns faktiskt runt 160 olika teckenspråk som alla har olika sätt att kommunicera på. Det finns även babytecken. Det är ett utvecklat babyteckenspråk för att föräldrar ska kunna kommunicera med sina små barn. Dessa är enkla tecken som föräldrar kan göra samtidigt som de pratar med sitt barn. Barnet blir stimulerat av det lilla den kan höra samt av det den ser och det den känner.

Om man blir döv i vuxen ålder och talar och läser obehindrat så lär man sig teckenspråk på samma sätt som man lär sig andra språk. Dock är det så att en del vuxendöva föredrar att använda sig av skrivtolk hellre än av teckenspråkstolk.

Orsaker till hörselskada

Idag finns det runt en miljon människor i Sverige som har någon form av hörselnedsättning. Detta kan bero på en mängd olika saker. Det kan vara åldern, en skada eller att det är ärftligt. Barn med hörselskada beror dt oftast på ärftliga hörselskador.

Ålder är den vanligaste orsaken

Det allra vanligaste skälet till att man får en hörselnedsättning är ens ålder. Oftast hör äldre personer sämre. Det beror på att när man blir äldre så får hörselbenen svårare att röra på sig och sitter mer fast. Högre ålder kan även göra så att hårcellerna i snäckan och nervcellerna i hörselnerven och i hjärnan minskar.

Ledningshinder kan vara en orsak

Det finns även en orsak som kan leda till hörselskada. Det är att det har uppstått ett ledningshinder som gör att ljudet inte kan transporteras in i örat på samma sätt. Det finns flera olika sorters ledningshinder. Det kan vara vaxpropp, oteskleros, öronkatarr, öroninflammation, skador eller att det finns en medfödd missbildning i örat.

Det finns även andra orsaker till hörselnedsättning eller hörselskador. Det kan vara att man har en medfödd nedsättning av hörseln, råkat ut för bullerskador, man har Ménières sjukdom eller att man har en hörselnervtumör. Det kan även bero på biverkningar av läkemedel eller tinnitus.

Om du får en hörselskada

Om du får en hörselskada så är det viktigt att du uppsöker sjukvården. Det så att man kan utesluta sjukdomar men också för att få hjälpmedel som gör att du hör bättre trots din hörselskada.

Det finns ett par vanliga symptom på att du fått en hörselskada. Det kan vara att du tycker att andra talar svagt eller otydligt. Det är svårt för dig att uppfatta vad folk pratar om när många pratar samtidigt. Eller att du tycker det känns som du fått lock för örat.

Kontakta sjukvården genast om du:

  • Bara hör dåligt på ena sidan
  • Hör dåligt efter att du har dykt
  • Hör dåligt efter att du har fått ett slag mot örat
  • Hör dåligt och känner dig yr

Hjälpmedel för den som är hörselnedsatt

För den som lider av nedsatt hörsel så finns det idag flera olika sorters hjälpmedel. Det är så klart hörapparaten, men det finns även en mängd andra bra saker som kan vara till nytta i vardagslivet. Bland annat så finns dessa hjälpmedel:

  • Telefon med teleslinga
  • Lurförstärkare
  • Trådlös teleslinga med blåtand
  • Kommunikationssystem
  • Streamer
  • Samtalsförstärkare
  • Stolslinga för tv:n
  • Trådlös FM- eller IR-slinga för tv:n
  • Varseblivningssystem med armbandsvibrator
  • Trådlös dörrklocka
  • Ringsignalsförstärkare
  • Väckarklocka

Dessa tolv olika hjälpmedel förenklar livet för den som är hörselnedsatt.

Några olika hjälpmedlen och hur de fungerar

Telefon med teleslinga är bra för dig som använder hörapparater och ibland har svårt att höra telefonsamtal. Då kan du få ljudet rakt in i hörapparaten.

En lurförstärkare är ett hjälpmedel som kopplas till en vanlig, fast telefon, och som gör att du kan höja ljudstyrkan på samtalet.

Kommunikationssystem är bra för att kunna höra bättre om du har möten eller samtal. Dessa system kan vara installerade i lokaler så väl som att de kan vara bärbara.

Varseblivningssystem med armbandsvibrator är bra att ha. Det är ju så att i vårt hem har vi behov av att höra flera olika sorters signaler. Det kan vara dörrklockan så väl som brandvarnaren, telefonen, babyvakten med mera. Den som har svårt att höra dessa saker på egen hand kan ha ett varseblivningssystem. En variant av denna är en armbandsvibrator som gör att du känner när en signal hörs.

Sedan finns det så klart fler hjälpmedel att använda sig av än bara dessa. En hörapparat kan även det vara bra att satsa på. Om det är så att du har den form av hörselnedsättning där det fungerar med en sådan. Det är viktigt att gå till en audionom för att få rätt sorts hörapparat som är anpassad för just dig och ditt öra.

Att bli hörselskadad eller döv som vuxen

Det kan vara en mycket svår och stor omställning att som vuxen få en hörselnedsättning eller att bli döv. Det blir ju som så att hela livet förändras och saker man förr tog för givet fungerar inte längre på samma sätt. Bara det att kunna samtala, uppfatta vad någon säger eller höra ett skämt går lite grann förlorat. Många idag väntar alldeles för länge med att kontakta hörselvården. Kanske det är för att man förnekar att man har fått problem. Man tycker inte att man fått en hörselnedsättning, utan att det bara är att ”man hör lite dåligt”. Idag är det runt en halv miljon som har hörapparat. Dock är det så många som 800 000 personer som skulle behöva ha det. När det gäller hörselimplantat är det runt 3000 personer som har det, men det skulle vara runt tio gånger mer personer som har behov av det.

Hur lever man med en hörselnedsättning?

När insikten kommer att man har fått en hörselnedsättning, så kommer även osäkerhet och oro. Man är rädd för missförstånd. Att höra rätt eller svara rätt. Det kan leda till en så kallad hörselstress. På sikt kan det vara en risk för hälsan. Detta går att undvika. Men då är det bra att upptäcka tidigt och acceptera att man lider av en hörselnedsättning. Sedan krävs det även hörselrehabilitering med hörapparater, andra hjälpmedel samt att få råd om kommunikationsstrategier. Att bli vuxendöv, är för många riktigt jobbigt. Det är många som med det känner att de kommer utanför och blir isolerade. Det är svårt att kommunicera med vänner eller anhöriga. Det är även svårt att lära sig teckenspråk. En sak man kan se över, är så kallade hörselimplantat (CI/EAS). Det gäller även att anpassa sig till sina möjligheter och begränsningar och även anpassa sig till de nya förutsättningar som hörselnedsättningen medför. Då kan det vara skönt att få stöd via hörselrehabiliteringen.