Teckenspråkets lagstiftning

Teckenspråket är inte internationellt. Det finns minst 120 teckenspråk i världen. Hittills har 44 länder, varav 21 i Europa, teckenspråk i konstitution eller författning eller i olika slag av lagstiftning.

Ur SOU 2006:54: ”När det gäller länder som har sådana lagar finns betydande svårigheter att på ett rättvisande sätt beskriva och jämföra detta slag av lagstiftning länderna emellan. Medan vissa länder inkorporerat föreskrifter om vilket/vilka språk som är landets officiella eller statsspråk i konstitutionell lag, har andra länder motsvarande lagstiftning i form av särskilda språklagar.

Ett flertal länder har inkorporerat föreskrifter om teckenspråk i olika slag av lagstiftning, bland annat om undervisning på teckenspråk, tillgång till tolk och rätten för döva personer att använda teckenspråk, utbildning på teckenspråk, stöd åt människor med funktionsnedsättning och tillgänglighet till information på teckenspråk via massmedia”.

I de nordiska länderna är skolsituationen för döva barn bra idag då alla döva barn får undervisning såväl om som på sitt förstaspråk, teckenspråk. I övriga världen är situationen sämre; 80-90 procent av alla döva barn får ingen utbildning alls och endast 1 procent får utbildning på teckenspråk. De flesta av världens döva barn bor i u-länder vilket innebär att de i stort sett inte får någon utbildning alls.

Teckenspråkets ställning i Sverige har uppmärksammats i utredningarna, bland annat SOU 2002:27, SOU 2006:54 och i den kommande utredningen om språklag.

Nyheter

2010-08-25 Larma med SMS

Teckenspråkets lagstiftning

2010-08-25
Larma med SMS